En liten fundilering
Jag har funderat på en grej.
Vad är man när man är kär egentligen? Jag menar, varför är just den personen så speciell ? Vad gör den så annorlunda mot alla andra? Jag menar, som med mig nu. Jag träffar en kille, allt är kanon. Han dumpar mig, jag mår skit. VARFÖR?
Asso, jag menar innan jag träffade honom saknade jag inte någonting, jag levde kanon utan honom, men nu känns det som om bara halva jag lever när jag är utan honom. Innan levde jag utan honom ,varför känns det som jag inte kan det nu? Förutom att jag får min alldeles underbara musik ifrån honom så är han inte så jävla speciell jämfört med alla andra, egentligen. Så, min fråga är, vad fasen är man egentlingen om man är kär? I en psykisk obalans eller vad?
Är det NÅGON som vet svaret på det eller???
Jag ser då ingen logik i det hela iallafall.
gör ni?
Vad är man när man är kär egentligen? Jag menar, varför är just den personen så speciell ? Vad gör den så annorlunda mot alla andra? Jag menar, som med mig nu. Jag träffar en kille, allt är kanon. Han dumpar mig, jag mår skit. VARFÖR?
Asso, jag menar innan jag träffade honom saknade jag inte någonting, jag levde kanon utan honom, men nu känns det som om bara halva jag lever när jag är utan honom. Innan levde jag utan honom ,varför känns det som jag inte kan det nu? Förutom att jag får min alldeles underbara musik ifrån honom så är han inte så jävla speciell jämfört med alla andra, egentligen. Så, min fråga är, vad fasen är man egentlingen om man är kär? I en psykisk obalans eller vad?
Är det NÅGON som vet svaret på det eller???
Jag ser då ingen logik i det hela iallafall.
gör ni?
Kommentarer
Trackback
